Välkommen till en helt ny värld av muffins! Grundreceptet kommer från en engelsk bok och en svensk muffin och en engelsk muffin är nog inte helt kompatibel.

Detta kanske är en engelsk muffin, och den är riktigt god i konsistensen. Jag har lite svårt att förklara den, men du kommer att bli lika överraskad som jag när du provbakar dessa goodies!

Muffins med dadlar och pumpafrö

15 st

400 g vetemjöl

2 tsk bakpulver

200 g dadlar

100 g pumpafrö

4 ekologiska ägg

2 dl mjölk

2 dl solrosolja

Kärna ur dadlarna och hacka dem halvfint. Sätt ugnen på 200 grader och förbered en plåt med stabila muffinsformar (eller dubbla instabila muffinsformar :). Blanda mjöl, bakpulver, dadlar och pumpafrö i en skål. Blanda därefter ner de blöta ingredienserna och blanda väl. Skeda ner i formarna och baka i mitten av ugnen i ca 20 minuter tills muffinsen är gyllene till färgen!

Kommentarer

En annan variant av detta recept hittar du här, i helgen organierade jag dock skafferiet och hittade en massa dadlar, så jag skippade sirapen helt och lät dadlarna vara sockerkälla. Lite mer matiga blev de, passar perfekt till frukost och mellanmål!

Det är något med alla ägg och all olja som gör dem speciella, på ett bra sätt. Alltid trevligt med nya varianter av något som annars blir trist standard!

Min arbetskamrat berättade nyligen för mig om ett ordspråk han hade hört. Det gick ut på att man skulle äta som en kejsare till frukost, en kung till lunch och som en fattig man till middag. Menat att ens största mål ska ligga om morgonen. Jag älskar frukost så det har jag inget emot :)

Frukostmuffins med torkade körsbär, gojibär och kardemumma

15 st

3 dl vetemjöl

4 dl vetegroddar

1½ tsk bakpulver

½ tsk bikarbonat

1 tsk salt

1½ dl råsocker

1½ tsk kanel

1½ tsk stött kardemumma

1 dl torkade körsbär

1 dl gojibär

1 dl hasselnötter

200g smör

2 ägg

3½ dl yoghurt/gräddfil

Sätt ugnen på 200 grader. Förbered en ugnsplåt med stadiga muffinsformar.

Kärna ur körsbären. Blanda alla torra ingredienser i en bunke. Smält smöret, blanda med ägg och yoghurt. Häll ner smörblandningen i mjölblandningen och rör till en välblandad smet. Fördela i muffinsformarna (upp till 3/4) och grädda mitt i ugnen i ca 15 minuten eller tills en sticka kommer ut torr.

Kommentarer

Dessa muffins finns i en annan variant här, men idag städade jag i skafferiet och hittade några nya godbitar att stoppa ner i muffinsen!

Torkade körsbär köper jag i orientaliska butiker, Möllan i Malmö har många. Dock kommer de med kärnor så det är bara att börja pilla :)

Nu är vi verkligen i baktagen här hemma. Jag och min syster är igång med att designa hennes bröllopstårta, eller bröllopsbakelser/bröllopscupcakes med fyllning klädda i sugarpaste. Till detta provade vi även olika sorters bottnar och kom fram till att en Victoria Sponge var det bästa alternativet. Helt annorlunda från våra vanliga sockerkaksbottnar, denna har betydligt mer smör och socker men håller formen väldigt bra och blir inte torr och fnasig dagen efter.

Vi fick några muffins över som jag valde att dekorera med något jag alltid velat testa, kaffefrosting!

Victoria Sponge-cupcakes med kaffefrosting

14 muffins

225 g smör/margarin

225 g socker

4 ägg

1 tsk bourbon vanillapulver

1 apelsin, skalet och 1 msk saft

225 g mjöl (ca 3½ dl)

2 tsk bakpulver

50 g mjukt smör
5 dl florsocker
1 tsk vaniljsocker

100 g philadelfiaost
1 msk starkt kallt kaffe

snabbkaffe till garnering

Värm ugnen till 180 grader. Vispa smör och socker mjukt med en elvisp. Vispa ner äggen, vaniljen, apelsinskal och saft för hand. Blanda mjölet med bakpulvret och sikta ner mjölblandningen lite åt gången. Rör till en jämn smet men överarbeta inte smeten.

Fyll muffinsformar till ca 3/4 och platta till ytan. Baka i ungefär 20 minuter tills muffinsarna är gyllenbruna och fjädrar tillbaka när du trycker lätt mot toppen med fingerspetsen. Låt svalna på ett galler medans du gör frostingen.

Vispa alla ingredienserna med en elvisp för bästa resultatet. Spritsa eller bred ut frostingen ovanpå muffinsarna och strö till sist över lite snabbkaffepulver.

Kommentarer

Vi använde Manitoba Cream till spongen denna gången, plus den angivna mängden bakpulver. Då räcker det nästan med att fylla formarna till hälften!

Jag har fått silikonmuffinsformar, vilken fantastisk uppfinning, aj lav it!

Kaffefrostingen gjorde jag på snabbkaffe denna gången, vill man ha en mer genuin kaffesmak föreslår jag redigt bryggkaffe!

På bilden har jag spritsat ut frostingen på en muffins och brett ut den över en annan, jag vet inte vad jag tycker bäst om faktiskt!

Kvittenfrukt är en märklig frukt. Den har en aromatisk doft av äpple och päron och något jag inte riktigt kan sätta fingret på.

Däremot verkar det inte som att den vill bli äten egentligen. Grenarna har vassa taggar som gör frukten svår att plocka, frukten är oätlig rå (eller inte oätlig som i giftig) men stenhård och sur. Dessutom är kärnhuset något av det största jag sett så det är inte så mycket fruktkött på dem. Men none the less tänkte jag att vi skulle äta dem.

Jag hittade kvitten på gården där jag arbetar, de var visserligen mycket små och  pilliga att göra marmelad på. Det gick dock någonlunda bra ändå men jag rekommenderar dig att hitta så stora kvittenfrukter som möjligt!

Kvittenmarmelad med ingefära

500 g kvittenfrukt, rå

500 g socker

2½ dl vatten

35 g ingefära

1 citron, skal och saft

1 vaniljstång

Ånga kvittenfrukterna i 20 minuter i så lite vatten som möjligt. Skala dem, skär dem i mindre bitar och ta bort det hårda kärnhuset. Skala och finhacka ingefäran. Skala citronerna med en vass kniv eller skalare, försök undvika att få med den vita hinnan. Dela citronerna och pressa ut saften.

Dela vaniljstängerna på hälften och tillsätt alla ingredienser i en stor gryta. Koka upp och låt frukten koka tills de blir orangefärgade (ca 30 minuter). Häll upp på rena burkar och förvara mörkt och svalt.

Kommentarer

Efter lite forskning har jag förstått att man kan använda vanligt socker till marmeladen för att kvittenfrukterna i sig har väldigt högt pektininnehåll. Syltsocker fungerar också bra!

Rotfrukterna är i sitt esse för ögonblicket. De är billiga, även de ekologiska och tillsammans med rätt saker och i nya spännande varianter är de fantastiskt goda!

Här kommer ett nytt recept för mig, rotfrukter i en krämig pastasås. Jag tyckte att det lät mycket märkligt med mjukost i en pastasås men den gav verkligen en ny dimension till såsen, en djup ostig smak utan en hel massa riven ost!

Rotfruktspasta

4 port + en matlåda 

3 morötter

200 g rotselleri

2 gula lökar

2 tomater

olja till stekning

½ tsk salt

1 krm svartpeppar

1 tsk dragon

1½ tsk vetemjöl

2 dl mjölk (veg. alt ex. sojagrädde)

1 dl mjukost (veg. alt)

500 g pasta

Skala morötter och rotselleri, skär dem i tunna strimlor. Skär löken i tunna skivor. Fräs i en stekpanna i lite olja. Sätt igång pastavattnet och en liten kastrull med vatten. Doppa tomaterna i det kokande vattnet i lilla kastrullen, flå och hacka dem. Tillsätt tomathack samt kryddor i pannan, låt småkoka ca 10 minuter. Strö över mjölet, späd med mjölken och låt koka ytterligare någon minut. Rör ned osten och värm utan att koka. Servera med den nykokta pastan.

Under min uppväxt har brysselkål alltid förknippats med den traditionella engelska julmiddagen som först min morfar och sedan min kusin Tareq, kock och numera TV-kändis stod för på juldagen.

Brysselkålen serverades med bechamelsås och skysås från kalkonen, men det är inte ofta jag slänger ihop en bechamelsås om jag inte ska göra lasagne eller canneloni numera, och köttsky har jag inte sett på länge :)

I min bok om Ayurvedisk matlagning skriver de om Vegetables au Gratin, en fransk förteelse med grönsaker toppade av ett lätt täcke med brödsmulor och ugnsbakad till brödsmulorna är gyllene.

För en enklare men fortfarande lättare anrättning av gratinerade grönsaker föreslår de grönsaker à la Polonaise, polish style vegetables. Jag ställer mig frågan om grönsaker överhuvudtaget anrättas på detta sätt i Polen eller om det är ännu en tolkning, som den italienska kebabpizzan. Oavsett vilket så har ni här ett nytt sätt att servera er brysselkål - och vem gillar inte brödsmulor?

Brysselkål à la Polonaise

500 g brysselkål

2 brödskivor, smulade

olja till stekning

Ansa och ånga brysselkålen. Stek brödsmulorna i en panna med lite olja i några minuter tills knapriga och gyllenbruna. Lägg upp brysselkålen i en serveringsform, strö brödsmulorna över och servera.

Kommentarer:

Enligt boken passar denna metod också bra med blomkål och broccoli. Gällande brödsmulorna smulade jag en skiva av ett mörkare bröd och en skiva ljust bröd.

Jag stoltserar lite med min egen linssoppa här och nu. Linssoppa är ett av mina favoritsätt med linser, linsbiffar med "något gott" också en klar favvis. Mest av allt kände jag att jag behövde en mättande, god, näringsfull soppa nu på höstkanten. Det har varit otroligt lätt att vara utan kött hela sommaren, jag har varit pigg som få, men nu när höstmörkret intar mitt hjärta och genomsyrar allt jag gör tänkte jag att jag skulle lära mig lite mer om att äta vegetariskt (bortsett från att bara inte äta kött).

Så jag letade runt på olika sidor på nätet och hittade informationen om att kombinera olika råvaror för att uppnå fullvärdigt protein. Bönor och linser innehåller protein men inte med alla aminosyror som behövs och kan därför kombineras med spannmål (ex. ris, grovt bröd) för att kunna användas som fullvärdigt protein i kroppen. Tydligen behöver de heller inte ätas tillsammans utan tänkt över en hel dags intag. Detta tyckte jag verkade mer krångliga och bestämde mig för att kombinera båda i min linssoppa.

Även om det vegetariska proteinet sen är fullvärdigt tas det fortfarande upp något sämre av kroppen och större kvantiteter måste ätas!

Det som är fantastiskt bra med soppor är att du får i dig alla näringsämnen eftersom du även äter "kokvattnet", det som trillar ur råvarorna under kokning finns kvar i vattnet som gör soppan till en soppa. Fiffigt värre!

Jessicas fullvärdiga linssoppa

6 port

3 vitlöksklyftor

2 gula lökar

lite olja till stekning

1,7-2 L vatten

3 dl röda linser

2 dl ris koktid ca 20 minuter

2 stora morötter

½ kålrot

2 buljongtärningar

gurkmeja, spiskummin, peppar

Skala och klyftade gula lökarna i 8 delar. Finhacka vitlöken. Låt lök och vitlök svettas tills de blir genomskinliga. Tillsätt vatten, väl sköljda linser och ris. Låt koka upp medans du skalar och anordnar resten av grönsakerna. När linserna och riset är halvklart tillsätter du grönsakerna. Kålroten i mindre tärningar, moroten i slantar. Tillsätt även buljongtärningar, spiskummin, peppar och ordentligt med gurkmeja. Låt småkoka i ca 5 minuter mer tills riset och linserna är klara, morötterna får gärna ha lite konsistens kvar!

Kommentarer:

Gurkmeja gör mig glad. Jag vet inte varför, men både färgen och doften påminner mig om något som uppenbart gör mig glad. För tillfället läser jag en del om Ayurveda och ayurvedisk matlagning och enligt denna tradition ska gurkmejan tillsättas mot slutet då den är känslig för längre koktider.

Detsamma gäller kokningen av linserna, tillsätter man salt under koktiden förhindrar det bönor och linser från att suga åt sig mer vatten och koktiden förlängs. Vem vet bättre än Indierna själv? Inte jag iallafall så jag följer råden och hitintills går det mycket bra.

Mitt estetiska sinne står för reglerna om hur grönsakerna ska anordnas. Olika former, lök i klyftor, kålrot i tärningar och morötter i slantar gör måltiden mer spännande. Jag var tidigare allergisk mot morotsslantar (jag tror det var något hemskt skolmatsminne) men har nu kommit över denna fixidé och välkomnar morotsslantarna in i min matlagning med öppna armar!

Jag älskar husmanskost. Svensk husmanskost är dock ganska präglad av kött och animaliska produkter, vilket egentligen är ganska strålande solklart med tanke på vår historia, vårt klimat. Men numera finns ju import, klimatdumt (borde vara motsvarande till klimatsmart?) som det nu är men ändå ett faktum.

För att vi ska slippa äta en kost uteslutande baserad på rotfrukter och annat säsongsbetonat under vinterhalvåret, samt konserverade varianter av allt som en gång på året varit i säsong här i Sverige är det så samhället ser ut idag. Min hjärna hade torkat ut av synen på samma mat varje dag :)

Tillbaka till min grundtanke. Husmanskost är fantastiskt och kräver uppdatering och anpassning efter dagen. Idag väljer vi att göra pyttipanna med torkade sojabiffar som finns i välsorterade butiker. Tillagade och sedan skurna i bitar ser de ut som lövbiff och dressade i grädde (allt smakar bra med grädde) är detta en ny husmansfavorit på demivegetarianfronten!

Gräddstuvad pyttipanna på sojabiff

4 port

8 torkade sojafileer, tillagade enligt anvisning i buljong

2 morötter

4 potatisar

½ kålrot

1 liten palsternacka

salt, peppar

olja till stekning

~2,5 dl matlagningsgrädde (evt. veg. alternativ)

persilja

Skala och tärna alla grönsaker i tärningar på 1-1,5 cm. Koka sojafileerna enligt anvisning på förpackningen (helst i grönsaksbuljong), skär sedan i mindre bitar.

Stek alla grönsaker tillsammans med sojafileerna i en stekpanna tills de är medelmjuka (beroende på storlek och värme, 15-20 minuter). Salta och peppra, tillsätt grädden och låt småkoka ihop ett par minuter. Smaka av med en ordentlig omgång persilja, servera med dina favorittillbehör!

Kommentarer

Är man sugen på en helt vanlig, köttig pyttipanna idag tittar du här , känner du att du vill äta pyttipanna om några veckor sisådär och göra dina egna inlagda rödbetor nu tittar du istället här, jag gjorde mina i februari i år - de smakar helt fantastiskt nu!